Det finns ett hemligt ställe. Dit åkte vi i somras. Jag, mamma, Sören och Tyson. Man får gå en bit i skogen, sen kommer man dit. En hel skogsbacke full med orkideér som bara växer där, i det vilda. Underbart vackert. En magisk plats. Tydligen så finns det folk som försökt gräva upp en tuva för att plantera hemma, men se det går inte, dom bara dör. Själv tycker jag dom är vackrast där dom står.
Lite drama hann vi med oxå. Tyson ramlade först i ån och hamnade under vattnet, men sen simmade han iland. Blöt och förskräckt. Sen vägrade han gå i närheten av ån. Jaha, och sen nosade han rätt på en huggorm. Han förstår ju inte bättre. Trodde väl det var något man kunde leka med. Tur att Sören var med. Han fattade direkt vad det var som T stod och nosade på i gräset. Jag är så grymt imponerad av att han bara plockade upp ormen i svansen och kastade ut den i skogen. Vilken hjälte.
No comments:
Post a Comment