twingly statistik

Monday, May 29, 2017

Damn you, Nutella.

Så nu är den här.
Beach 2017.
Och jag hann inte riktigt i år heller.

Men jag är lycklig ändå.
För jag investerat i ett par riktigt rejäla underbyxor.
Med hög midja.
Sånt gör mig lycklig.
Jag begär inte mycket.
Det gör jag inte.

Och sen har jag köpt en bikini som ska dölja så mycket som möjligt.
Det har blivit lite av en sport.
Den enda sporten jag håller på med faktiskt.
Så det är alltid något.

Sen jobbar jag natt nu.
Och blodsockret går upp och ner.
Och ja, man går ganska mycket på jobbet.
Mellan 5000-10.000 steg faktiskt.
Varje pass.
Men.
Tydligen kompenserar jag ganska bra.
För dom där stegen alltså.
För det händer inte så mycket på vågen.

Kan bero på att ibland när jag vaknar efter nattjobb.
Ja, då kan det hända att jag äter en rostad macka med nutella.
Och det är inte jättebra, det är det inte.
En nutella-macka är säkert 5000 steg.
Och en gång åt jag två.

Men man får välja.
Nutella eller beach 2017.
Nutella, beach...
Nutella...
Och ja.
Nutellan brukar vinna mest hela tiden.
Brukar kännas värt det.
Ett tag.

Men här en natt hade jag faktiskt ett nattpass som var bra för figuren.
För först hade vi en patient med tarmvred.
Han hade ätit hela dagen.
Fast det var stopp i magen.
Och ja de ryms inte hur mycket som helst i en mage.
Det kommer svämma över nån gång.

Men ändå, det ryms faktiskt mer än man tror.
Så ja vi torkade upp endel kräk den natten.

Och sen.
När vi precis torkat och avlastat patienten med en sond.
Ja, då blev det stomi-explosion på nästa sal.

B.a.j.s.

Jag var i.n.t.e jättesugen på nutella den morgonen.
Så det var bra för figuren.
Men jag hinner nog ändå inte till beach 2017.
Får bli till 2018.
Tills dess är det jag och min tant-trosor.




Nutella förstår mig.


Här är jag, På natten. Med spring i benen.






No comments:

Post a Comment