Crazy garbage-lady

Här kommer ett spännande inlägg.
Om sopor.
Men ibland händer det.
Som idag då soptunnan i.n.t.e var överfull på hämtningsdagen.
Det är första gången på åtta år.
I. am. not. shitting. you.
Nej, alltså.
Det är helt sant.

Och då vill jag poängtera att jag inte behövt trycka ner påsarna.
Jag hade bara lagt dom där.
I en fluffig hög.
Och locket gick att stänga.
Det var fantastiskt.
Jag var förvånad själv faktiskt.
Och imponerad.

I vanliga fall trampar jag på påsarna innan jag lägger ner dom.
För då ryms det mer.
Har inte sett nån annan på gatan göra så.
Det är bara jag.
Galna sop-tanten.
Ni kan kalla mig det.
Om ni vill alltså.
Eller så kan ni ta efter mitt geniala knep.
Varsågod.

En gång var tunnan så full att när de tippade tunnan så åkte ingenting ut.
I.n.g.e.n.t.i.n.g.
Nothing.
Nichts.
Nada.

Vi hade liksom klämt ihop det så bra därinne.
Men locket gick att stänga.
Man måste stänga locket.
Det har jag lärt mig den hårda vägen.
Annars får man objudna gäster.
Dom heter måsar.
Och dom är extremt skräpiga av sig.
Dom jävlarna hade dissekerat varenda påse.

Men i alla fall.
Som jag sa.
Soporna satt fast därinne.
Och sånt märker inte dagens sop-gubbar.
Dom bara sitter där inne i sin bil.
Och trycker på några knappar.
Tror jag.
Sen när tunnan åkt upp och ner.
Ja, då åker dom vidare.

Fick fara och slänga sopor lite här å där.
I lite olika soprum runt om i stan.

Crazy garbage-lady.
End of story.

Plötsligt händer det.  Hurra.