Första gången var jag 19 nånting. Magaluf. Det var en annan resa mot de man gör idag.
Men ganska kul om jag inte missminner mig.
Andra gången var vi hela familjen och det var då jag blev förälskad.
Men å andra sidan så behövs det inte så mycket för å få omkull mig.
Sol, värme och god mat räcker. Vi gjorde dock en dum grej, för att vi inte visste bättre, vi hyrde bil och åkte upp i bergen. Dum ide om man har höjdskräck. Det var verkligen precis som alla säger, smal slingriga vägar utan vägräcke med stup rakt ner. Var gråtfärdig och nära på att kliva ur bilen och krypa hela vägen ner istället. Men jag har förlåtit Mallis för den lilla incidenten.
Tredje gången var förra året, då åkte jag och min äldsta dotter. Hon var 13 år då. Vi gjorde inte många knop. Solade på dagarna och strosade på kvällarna. Fast det var mest jag som solade, fanns inget wii-fii vid poolen så där hade vi ett litet problem. Inget wii-fii är tydligen en traumatisk upplevelse när man är tonåring. Så Julia hängde ganska mycket på rummet, mamman fick ligga själv vid poolen endel men det var i vilket fall skönt att inte behöva oroa sig för att någon av barnen skulle drunkna, eller jag behövde stå parkerad vid nån vattenrutschkana hela dan för att nåt annat av mina barn (modell mindre) ropar "igen.igen.igen".
-Nä bara platt på rygg som en strandad val.
I år vill tonåringen i familjen inte följa med fast jag försökt övertala henne.
Men vi andra ska åka. Samma ställe men nytt hotell. Jag och Fredrik med en 2-åring och en 9-åring. Det blir oxå bra tror jag, inte lika vilsamt kanske. Försökte vara strategisk och boka det hotell som hade en vattenrutchkana där mammor och pappor kan ligga i en solstol vid sidan och ändå ha koll.
Resa nr 1. |
Resa nr 2, vaktar barn. |
Resa nr 3, vi balkonghänger. |
No comments:
Post a Comment