Radio-skugga

Helt plötsligt blir dom stora. Barnen.
Börjar åka buss själv till träningar, skaffar pojkvän och provar på arbetslivet.

Julia har precis avslutat sin prao på blomsterlandet.
Det gick bra. Över förväntan faktiskt.
Hon har varit där varje dag, kommit i tid oxå och fått ett fint omdöme.
Och kanske det viktigaste av allt, hon har tyckt att det har varit riktigt roligt.

Jag kommer ihåg min prao i 8:an.
Fick tilldelat mig en plats på ett ställe som hette "Thylins radio".
Det kunde ju vara kul tänkte jag. Tills det visade sig att det inte var en radioaffär som jag trodde.
Nä det var en reparationsverkstad för radio, tv och andra diverse elektroniska apparater.
Ursäkta om jag nu riktar skarp kritik mot den person som tyckte att detta var ett lämpligt ställe att praoa på för en årskurs åtta elev.

I två veckors tid, medan radio snubbarna satt och skruvade i sina TV-apparater, så fördrev jag min tid med att städa i en liten hylla. Det är de jag kommer ihåg av det. De var två långa veckor.

                                                   Jag lärde mig ingenting.

Men nu är det nya tider. Julia slapp städa en hylla i två veckor och ingen är gladare än jag.

Arbetsskada
 -Tappat kaktus på handen