Agnes frågar om hon kan få bygga en koja. Vanligtvis brukar jag inte vara så pigg på den iden då det innebär att alla kuddar, täcken, filtar och stolar dras från olika delar av huset in till vardagsrummet. Sen hämtas det leksaker från jordens alla hörn. Dessa stuvas in och placeras i något slags organiserat kaos. Prydnadssaker som ljuslyktor brukar också vara populära då de tydligen fungerar väldigt bra som Barbie-fängelse. När kojan sen är klar brukar den vara kul att leka i ca 5-7 minuter, och det har aldrig hänt att den som byggde kojan städat undan den.
Nej. Det. Blir. Alltid. Jag. Som. Får. Städa.
Men eftersom jag kände mig krasslig idag så sa jag ja. Tänkte att om de bara ger mig någon liten minut av lugn och ro så är det värt det.
Agnes lämnade kojan obevakad någon liten minut, för att fara iväg på övervåningen och samla ihop mer grejer, jag vet inte riktigt vad som hände då jag power-nappade till lite på soffan. Men tydligen så hade lillasyster passat på att leka lite i kojan hon med.
Vaknar av att Agnes är upprörd. I kojan..
-Alltså hur ser det ut här, Freja har ju förstört allt. Maaaaammmmmaaa !!! Det är ett bombnedslag här inne...
Jag tänkte först säga nånting som att då vet ni hur det känns för mig varje dag jag kommer hem från jobbet...men så tänkte jag att jag ska inte vara den där bitterf..... så jag sa ingenting. Men jag tänkte
Och för er som undrar så står kojan kvar. Numera obebodd.
En gammal bild på Agnes där hon ritar en hjärna. Kanske blir hon hjärnforskare.. eller arkitekt? |
No comments:
Post a Comment