Inte balla ur

Sockerfritt dag tre.

Jag hade lovat mig själv att jag skulle göra detta efter semestern.
Och sen hade jag vid ett svagt tillfälle lovat. På en fest. Efter två glas vin...eller tre jag minns inte riktigt...att nästa år vid samma tid skulle jag vara 15 kg lättare.

Och jag kände när jag gick runt i fula bikinitrosor på Mallis att det var dax.
Och jag skulle verkligen vilja slänga mina gravidbyxor nu.
Men det är dom enda sköna byxorna jag har.
Vanliga byxor gör liksom kroppen till en åtta.
Inte att förväxla med timglas-figur.
Utan mer som siffran åtta som väller över upptill och nedtill.
Klämmer åt.

Vid två tillfällen fått frågan på jobbet av patienter jag vårdat, de undrar när bäbisen kommer.
En var dement och den andra förståndshandikappad.
Det är väl dom som brukar vara ärligast.

Så. Jag kämpar på.

Inte balla ur nu.

Beach 2017 närmar sig.
Och tänderna mår bättre utan socker.
Och kroppen mår bättre.
Och tänk vad pengar man sparar.

Men kvällarna.
Jag skulle kunna döda för en Marabou schweisernöt.

Inte balla ur.

Saknar...