Inte curla så mycket.
Finns bara fördelar med det.
Det vet ju alla.
Man ska rusta sina barn för vuxenlivet.
Duktiga mammor gör det.
Om man lyckas så får man mer hjälp i hemmet.
Och det vill man ju ha.
Om man inte lyckas så fortsätter allt som vanligt och man får göra allt själv.
Men eftersom jag också väldigt gärna vill vara en duktig mamma så försöker jag verkligen.
Hur det går ?
Jo, nu efter några månader av tjat har jag äntligen lyckas få Agnes att ställa undan tallriken efter sig.
Hon ställer den numera på diskbänken.
Så det är ett framsteg.
Det måste man väl ändå säga.
Om ett halvår kanske hon sköljer av den också.
Och om ytterligare sex månader kanske hon till och med ställer in den i diskmaskinen.
Man får helt enkelt skynda långsamt.
Och.
Man måste ha en realistisk tidsplan.
Så.
Fråga mig igen hur det går om nån månad.
Eller om nåt år.
Det kanske går bättre då.
Men så ibland glimmar det till här hemma. Och då känner man att man kanske ändå gjort nåt rätt.
Som till exempel när de fyller på toapappret utan att man behövt säga till.
Framsteg. |
No comments:
Post a Comment