Fredrik försökte förklara för mig en gång, med diverse ljudeffekter om hur det lät när man kastade ut fiskelinan och sen med ännu mer ljudeffekter hur det lät när man när man vevade in den.
Wofsch wofsch wofssscchh. Jag är dock fortfarande lyckligt oförstående.
...och jag tror faktiskt aldrig jag har sett Fredrik så lycklig som när han står där i sin sparkbyxa..(förlåt vadarbyxa) och håller i sin lilla, lilla fisk.
Pannlampa mina vänner. |